Vad fan är LCHF?

lchf-viktnedgang

LCHF lät som äkta skitsnack

Har du i åratal provat alla möjliga sätt att gå ner i vikt? Käkat äckliga och svindyra soppor? Köpt böcker, lyssnat på experter och undvikit fett?

Det har jag med. Många metoder har varit bra den första veckan. Kilona har rasat. Men efter det händer något. Kroppen vägrar gå ner speciellt mycket mer hur hårt du än försöker. Det som händer är att din kropp ställer in sig på svält och tar tillvara på varenda liten kalori du stoppar i dig. Som bonus är man dessutom konstant vrålhungrig.

Det bör tilläggas att jag tyvärr under många år totalt köpt tanken på att fett är roten till allt ont och undviker man bara det är det inga problem med viktminskning.

Ät fett, undvik kolhydrater. Kan det vara bra?

Av en ren slump hörde jag talas om LCHF – Low Carb High Fat. Alltså lite kolhydrater och mycket fett. Jag avfärdade lchf som rent nonsens. Att medvetet äta mycket fett kan väl inte vara bra? Några veckor senare på jobbet sitter en arbetskamrat och äter en köttbit med en rejäl klick creme fraiche, ostkuber och isbergssallad. Det visar sig att han börjat med LCHF och på bara några veckor gått ner tre kilo. Trots att han överhuvudtaget inte var fet från början.

Min kollega beskrev LCHF ungefär så här:

Tänk dig att du bara äter riktigt god mat. Tillagad på de mest förbjudna sätt med fetaste sortens grädde, ost och äkta smör. Det enda du behöver tänka på är att minska mängden kolhydrater genom att skippa potatis, pasta och bröd.

Det här gjorde mig ganska nyfiken men inte övertygad. Efter en kvarts läsande på kostdoktorn.se hade jag beslutat mig: LCHF var något som måste testas.

Mina första tre veckor med LCHF

Jag har nu kört LCHF i tre veckor och har hur enkelt som helst gått ner nästan fyra kilo. Det är inget annat än en sensation. Fyra kilos nedgång genom att äta sånt jag verkligen tycker om. Förutom pastan och den biten då. Jag har inte rört mig mer än normalt under den här perioden. Dvs i princip inte rört mig alls.

Tyvärr tog jag inte några kroppsmått men redan kan jag ha byxor och tröjor jag undvikit länge. Något händer med kroppen förutom ren nedgång i vikt.

Inte en gång har jag varit vrålhungrig och de gånger jag börjat känna mig småsugen har jag ätit, oavsett tid på dygnet.

Jag hade förberett mig på en riktigt jobbig period. Hur skulle jag klara mig utan potatis, bröd och pasta? Faktum är att sedan dagen jag började med lchf har jag inte varit sugen på det någon gång.

Men sötsuget då?

I min familj finns små barn, bl.a. en treåring. Han äter inte speciellt mycket godis trots att han erbjuds men traditionen är ändå att köpa lördagsgodis. Varje lördag i minst ett år har han fått sitt godis. Självklart har det nästan alltid slunkit med en rejäl påse godis till mamma och pappa också. Min LCHF-diet började en lördag och den dagen var det givetvis lugnt. Jag var helt inställd på det här och inget kunde få mig att börja fuska redan första dagen.

När en vecka hade gått och det var dags för ny lördag började tankarna gå: Skulle jag klara av att köpa godis till lillgrabben utan att bli frestad själv? Väl i butiken öppnades första lådan med lösgodis. Vill minnas att det var gelehallon, en riktig favorit. När locket gled upp spreds snabbt aromerna i luften. Du vet antagligen precis vad jag menar: Den söta och lockande doften av socker, frukt och bär.

I mitt tidigare liv hade jag tveklöst fyllt en egen påse direkt. Men inte den här gången. Doften fick mig nästan att må illa. Jag var ungefär lika sugen på godis som man är under en pågående magsjuka.

Om jag fick biverkningar med LCHF?

Jag gillar att förbereda mig. När jag stod inför beslutet att börja med lchf ville jag vara påläst. Vanliga biverkningar verkade vara sötsug, huvudvärk och en känsla av dåligt närminne de första veckorna.

Min enda biverkning bestod i en konstig krusande känsla under skallbenet på något sätt. Nästan som en form av lätt berusning. Den började andra eller tredje dagen och varade nog en vecka. Jag tycker det är lite synd att den försvann för det var en ganska behaglig upplevelse. Men eftersom jag tror mig ha en teori om uppkomsten är jag inte direkt beredd att försöka återskapa den här känslan igen.

Det här tror jag beror på att hjärnan sa hej då till glukos och hej till ketonkroppar. Jag hade förmodligen på ren svenska någon form av sockerabstinens.

LCHF har kommit för att stanna hos mig

Som jag nämnt tidigare kan jag äta gott, äta tills jag blir mätt och aldrig behöva känna mig hungrig med lchf. Samtidigt som jag går ner i vikt. Det här är givetvis en motiverande faktor i sig. Något jag däremot märkt av ännu mer är att jag aldrig känt mig så här pigg tidigare. Speciellt inte i egenskap av småbarnsförälder.

Just nu är det få tillfällen jag känner mig trött och sliten. Pre lchf hände det många gånger varje dag. Ofta konstant. Om jag inte går ner ett enda gram till men fortsätter känna mig så här pigg. Då kommer jag ändå fortsätta med lchf.

Tack kostdoktorn

Den här bloggens första inlägg måste dedikeras till kostdoktorn. Utan hans blogg, skriven i egenskap av praktiserande läkare, hade jag nog aldrig ens övervägt att börja med LCHF. Tack Andreas Eenfeldt för att du så entusiastiskt delar med dig av din kunskap.

About Patrik Arwengrim

För mig är det viktigt att dela med mig av sånt jag lär mig med LCHF. Förhoppningsvis har även du nytta av det jag skriver. Har du frågor får du gärna skriva en kommentar längre ner eller kontakta mig. Du kan också följa mig personligen på Google+

, , ,

No comments yet.

Kommentera

HälsaSvenskaLänkar.com - en bra svensk seo-optimerad länkkatalog SvenskaSajter.com - gratis länkkatalog för hemsida & blogg 1000länkar.com - gratis länkkatalog